I lördags var det föreningsmästerskap i fält B. Jag var på plats i Grimsta klockan åtta på morgonen för att hjälpa till att sätta upp stationerna. Sedan var jag skjutledare på station ett och två från klockan nio, medan pappa gick sitt varv. Jag skulle nämligen låna hans Pardini .32:a, eftersom jag inte har något eget B-vapen.

När pappa var tillbaka så tog jag över hans pistol och han tog över mitt jobb. Det började bra på de tre första stationerna. På den fjärde, som var ett särskillnadsmål, fick jag eldavbrott. Vapenfelet blev godkänt och jag fick min omskjutning. På nästa station var jag orolig att jag skulle få ännu ett eldavbrott, eftersom man bara har rätt till en omskjutning per varv. Tyvärr så fick jag eldavbrott även där, så det var bara att försöka åtgärda under skjuttiden. Jag lyckades göra pistolen skjutbar igen och stressade iväg mina två sista skott, som faktiskt träffade.

På sjätte stationen bommade jag ett skott, medan sjunde stationen gick bra. Då var det slutligen dags för den åttonde och sista stationen. Den såg lätt ut, tre fasta blå figurer med skjuttid 13 sekunder, stödhand tillåten. Men ändå hade jag bara en träff... Hur gick det till då? Jo, ännu ett eldavbrott, den här gången efter första skottet. Jag försökte åtgärda felet, men tomhylsan som satt där inne ville inte ut, och tiden var snabbt ute. Så det blev en tråkig avslutning.

Tre eldavbrott på ett varv är ju aldrig roligt. Nu var det ju inte VM precis, men det är ändå inte kul... Orsaken till eldavbrotten var förmodligen att pistolen var smutsig och dessutom torr efter att ha legat i vapenskåpet hela vintern. Lite slarv med vapenvården från pappas sida alltså... Men men, jag är i alla fall nöjd med min insats, jag gjorde så gott jag kunde och de skotten som jag fick iväg satt för det mesta där de skulle. Det är bara att fortsätta så och hoppas att jag slipper eldavbrott framöver.